Jonas NILSSON STOLT

Blev 70 år.

Barn med Christina NILSDOTTER (1816 - 1878)

Noteringar

Jonas Stolt
Född:1812-10-03 - Högsby församling, Kalmar län
Död:1883-08-29 - Högsby församling, Kalmar län

Folklivsskildrare, Skomakare

Band 33 (2007-2011), sida 588.
Meriter

Stolt, Jonas, f 3 okt 1812 i Högsby, Kalm, d 29 aug 1883 där. Föräldrar: torparen Nils Jonsson o Anna Jansdtr. Skomakare i Högsby. Folklivsskildrare.

G 17 juni 1835 i Högsby m Christina Nilsdtr, f 10 april 1816 där, d 2 okt 1878 där, dtr till pigan Anna Lena Danielsdtr.
Biografi

S föddes på torpet Stenkullen i Basebo by, Högsby. Det fattiga hemmet skall ha präglats av en gammaldags sträng religiositet. Tolv år gammal sattes S i skomakarlära, det yrke som skulle bli hans bärgning. När han 1833 en kort tid excercerade beväring i Hultsfred erhöll han namnet Stolt, efter att tidigare hetat Jonas Nilsson. Han ingick äktenskap med Christina Nilsdotter, piga på Stora Hanåsa i Högsby, och ?yttade från Basebo till ett torp, en backstuga, under Hanåsa. Där förblev han boende till sina sista år. Äktenskapet begåvades med nio barn, varav två dog i späd ålder. S avled 1883 som inhyses änkling i Hanåsa. Det ?nns inget fotogra? av honom, men han beskrevs av sonen Otto Lundström som en slätrakad man med skepparkrans.

Någon egentlig skolgång hade inte S. Av sin mor hade han lärt sig läsa i bok, och av grannar lärde han sig skriv- och räknekonsten. På sin ålders höst nedtecknade S sina minnen från livet som skomakare i Högsby. Men till skillnad från sin samtida och granne, snickaren Karl Stenholm, som också skrev ner sina minnen, utgick S inte från sitt eget liv, utan strukturerade sin skildring utifrån allmogens liv i Högsby som det tog sig ut kring 1820 och decennierna därefter. Det är dessa minnen som bevarat hans namn åt eftervärlden och samtidigt utgör den främsta källan till hans biogra?.

Minnena börjar med S:s första färd till kyrkan i Högsby 1819. Minutiöst skildrar han hur omgivningarna såg ut och noterar hur de förändrats. Han ger ingående skildringar av kyrkbyn, kyrkan, gårdar, hus och ägor. Vi får ta del av hur gudstjänst, vigslar och begravningar gick till. Han uppehåller sig vid hur boningshusen var beskaffade, hur de möblerades, vilka husgeråd och husdjur man höll sig med. Han beskriver hur kaffepannan ersatte brännvinspannan, vilken belysning som fanns i stugorna, kvinno- och manskläder, olika åkdon och seldon. Han tecknar allmogens näringsfång, svedjebruk, åkerbruk, tröskning, kvarnar, lin-, säd- och tobaksodling. Givetvis berör S också sitt eget yrke, byskomakarens. De vilda djuren, vargar, rävar och fåglar, får även de sina avsnitt. Från naturen och näringarna går S sedan till det kulturella. Han ger skildringar av det bristfälliga skolväsendet före folkskolans införande, av papper- och lumpsamlande, av skrivpennor och tidningarnas ankomst (den första såg han 1829), av tide- och penningräkning. Folklivet med musik och lekstugor, med helger och marknadsliv, får sin beskärda del. Allt är skrivet med en detaljrikedom, som stundom sträcker sig ända till ljudminnen. S:s minnen är strukturerade, men skrivna utan mellanrubriker. Till sentida läsares båtnad har utgivare därför försett dem med detaljerade innehållsförteckningar.

S idealiserade inte något gammalt gott liv, för honom var det inte bättre förr och han ansåg sig på ålderdomen leva i en bättre lottad och bildad värld. Men han skildrade ingående den gamla världen, noterade förändringarna och konstaterade att knappast något fanns kvar från hans barndomstid: "Om en lärd man, som steg ned i graven 1820, nu kunde vakna upp, så skulle han icke låta övertyga sig, att han vore i samma värld som då, ty hus och gårdar, åkdon, klädedräkter och alla övriga ändringar skulle så förbrylla honom, att han kunde tro sig vara galen eller alltsammans en synvilla. Om han kom in i en handelsbod, skulle han icke begripa, hur så många fabriksvaror kunde åstadkommas av människor, utan tro att det vore framkallat genom trolleri; och om han kom in på ett brukseller handelskontor, så skulle han icke förstå, att så mycket pengar kunde ?nnas i hela Sverige, som han såg där på ett enda ställe; och ?ck han se bantåget rusa fram, så skulle han tro, att mörksens furste vore uppstigen på jorden för att skrämma ihjäl folket."

S var även musikalisk. Strax efter det att den stränge fadern avlidit 1827 skaffade han ?ol och lärde sig även blåsa klarinett och att nedteckna noter. I minnena ?nns av eftervärlden uppmärksammade nedteckningar av folkliga visor med noter. Fiolen trakterade han så väl, att han ?itigt anlitades vid bröllop och lekstugor. "Jag fortsatte härmed till 1838, då jag av trötthet och avsky för detta usla liv gjorde slut därpå." Det var väckelsen som träffat S. Han brände upp den syndfulla ?olen och inskränkte hädanefter sin musikaliska ådra till att sjunga i kyrkan och stundom för sig själv blåsa på klarinett. Om arten av S:s religiositet lämnar inte minnena några utförliga upplysningar, mer än att dans och ?olspel var ett sedefördärv. S och hans hustru ägde dock Doct. Heinrich Müllers andeliga wederqwickelsestunder (uppl tr i Kalmar 1862), ett arbete som starkt påverkade den småländska folkväckelsen.

Från det äldre bondesamhället ?nns en del bondedagböcker och självbiogra?ska anteckningar bevarade. Men S:s minnen utgör genom sin fokusering på allmogens och lokalsamhällets liv, mer än på sitt eget, en mycket ovanlig berättelse. Därtill är den möjligen den bästa ögonvittnesskildring av det tidiga 1800-talets bondesamhälle som ?nns att tillgå. Som tecknad inifrån detta samhälle är den närmast unik. Ett första manuskript, Forntida minnen och tidsskiften (nu i Kalmar läns museum), tillkom 1875-78. I detta nedtecknade S sina minnen oordnade som de kom för honom. För NordM skrev han 1879-80 en genomarbetad, mer ordnad version, vilken legat till grund för de senare utgivningarna. Manuskriptet utgavs i bearbetad form av den danske kulturhistorikern Reinhold Mejborg 1890, vilket följdes av en något förkortad sv utgåva av Artur Hazelius (bd 18) 1892. S:s minnen har sedan regelbundet utgivits, med tillförande av sådana avsnitt som författaren utelämnade i andra manuskriptet.

S skrev ursprungligen sina minnen för sönerna. Men minnena har sedan de första gången publicerades kommit till ?itig användning, givetvis i lokalhistorisk litteratur, som i Högsbyboken (1969), men även i sv och internationell etnogra?sk, ekonomhistorisk, musikvetenskaplig och annan forskning kring 1800-talets bondekultur.
Författare

Benny Jacobsson


Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter

Ms i Kalmar läns museum o i Folkminnessaml, NordM.
Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Landsbyskomageren Jonas Stolts Optegnelser. Frit efter et Haandskrift i "Nordiska Museet." [Udg] af R Mejborg. Kjøbenhavn: Gad (i Kommission), 1890. 165, [1] s, ill. [Övers till danska.] - Byskomakaren Jonas Stolts minnen från 1820-talet. Anteckningar från Högsby socken i Småland. [Utg av A Hazelius.] Sthlm: Beijer, 1892. [4], iii, 94 s, [1] kartbl, ill. (Bidrag till vår odlings häfder, 5). [Återger J S:s handskrift från 1879-80 med vissa uteslutningar och omredigeringar. Ny utg:] Byskomakaren Jonas Stolts minnen från 1820-talet. Anteckningar från Högsby socken i Kalmar län. [Utg av M Hofrén.] Kalmar 1935. (Barometerns tr). 125 s, [8] pl-s, fotogr, musiknoter. (Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening, 23). [Fullständig utgåva av 1879-80 års handskrift. Rev uppl:] Byskomakaren Jonas Stolts minnen. Anteckningar från Högsby socken i Kalmar län. [Utg av M Hofrén.] Kalmar: Kalmar läns fornminnesförening, 1956. 131, [1] s. [I denna utgåva har tillfogats avsnitt ur det äldre manuskriptet av J S, Forntida minnen och tidsskiften (1875-78). Ny uppl 1972: 131 s, ill, fotogr, musiknoter. (Mellanrubriker o ill, främst från 1935 års uppl, har tillfogats.) 4. uppl 1981: Kalmar: Kalmar läns museum, (Kalmus, 12).]

Tryckta arbeten (bidrag): Minnen från 1820-talet (Läsebok för folkskolan, 9., ånyo omarbetade o tillökade uppl med nya illustrationer, Sthlm: Norstedt, 1899, s 713-714). [Utdrag ur J S:s minnen.] - Ur byskomakaren Jonas Stolts minnen (Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl ordnad i avdelningar med var för sig enhetligt innehåll. Avd 3, Sthlm: Norstedt, 1914, s 1193-1196). [Annat och längre utdrag än i 9. uppl. Inleds med en kort presentation av J S (s 1193-1194).]
Källor och litteratur

Källor o litt: G Ekström, J S:s son berättar (Kalmar läns fornminnes-fören, Meddel:en, 23, 1935); M Hofrén, inledn till Byskomakaren J S:s minnen (ibid); dens, Om bygdesnickaren o spelmannen Karl Stenholm o hans minnen (Kalmar län: årsb för kulturhist o hembygdsvård, 49, 1961); Högsbyboken, ed H Eriksson o O Franzén, 1-2 (1969); J S:s vederkvickelsestunder (Kalmar län, 50, 1962); PLF-nytt (medlemsblad för Person o lokalhist forskarcentrum, Oskarshamn), nr 48 (1999).
Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Stolt, sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20308, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benny Jacobsson), hämtad 2020-08-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20308
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Stolt, urn:sbl:20308, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benny Jacobsson), hämtad 2020-08-26.