Andreas Andersson - Roos
Blev 70 år.
| Född: | 1821-01-22 Magra, Stora Mellby sn, Älvsborgs län, (P). [1] | Källa: Stora Mellby C:5 (1817-1850) Bild 106
AID: v55523.b106
|
|---|
| Bosatt: | från 1855 Rommele sn, Älvsborgs län, (P). [2] | [Rommele B:2 (1836-1861) Bild 45]
-Andreas Roos med Fästeqvinnan Joh. Fredr. Liberg (samt barnen)
till under Espenäs
|
|---|
| Bosatt: | till 1855-10 Skulegård, Väne-Åsaka sn, Älvsborgs län, (P). [3] | Källa: Väne-Åsaka AI:5 (1853-1866) Bild 92 / sid 172
- försvarslös 49, försvarslös 55,
- som hans fästekvinna är Johanna Fredrika Lidberg f. 1815-03-15 i Göteborg uptagen och med henne har han följande oäkta barn.
dottern Wilhelmina f. 1840-04-14 i Hålanda
dottern Anna Lovisa f. 1844-05-06 i Skepplanda
dottern Maria f. 1849-06-20 i Väne-Åsaka
sonen Andreas f. 1852-03-11 i Skulegård, Väne-Åsaka (in loco)
--> till Romeled Okt 1855
[se: Utflyttningar Västra Tunhem B:3 (1848-1872) Bild 76 / sid 33]
- Mannen And. Roos, med Fästeq. och 4 barn
|
|---|
| Tidningsartikel:: | 1886-07-22. [4] | [Källa: Peder Andersson /Anbytarforumet Rötter fredagen 29 oktober 2010]
[I Tidning för Wenersborgs stad och län 1886-07-22 , s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker.]
Bjerke häradsrätt .
(Ordförande v. häradshöfd. K. Landegren.)
En hel familj i fängelse. Sedan ett tjugutal år tillbaka har familjen Roos varit särdeles illa beryktad inom Flundre och Bjerke härader. Stölder hafva begåtts på otaliga ställen inom ofvannämda samt Väne härader, för hvilka medlemmar af denna vidt utgrenade slägt misstänkts, utan att man dock i de flesta fall lyckats ertappa tjufvarne. Sitt stamhåll har familjen haft å lägenheten Källehult i Upphärads socken af Flundre härad. Natten mellan den 21 och 22 sistl. juni begicks inbrottsstöld hos soldaten Johannes Skatt i Jordala, Bjerke härad, hvarvid tillgrepos en mängd matvaror, deribland 5 pund fläsk, fem ostar, åtskilligt bröd m. m.; vidare ett täcke, åtskilliga härfvor garn och en del klädespersedlar. Man misstänkte Roosarne och deras anhang för stölden och en makarne Skatts nioåriga dotter hade vaknat samma natt stölden begicks och då sett en lång karl stå i dörren mellan stugan och köket, men blifvit så skrämd att hon icke vågat ge ljud ifrån sig utan dragit täcket öfver hufvudet och ej vågat se upp.
Äfven för stöld af en häst från Aug. Jonsson i Skinntröjebacken, Ale härad, hvilken häst afyttrats å Kongelfs marknad, misstänkes samma snygga anhang.
Som vi i föregående nummer omtalat, anstäldes den 25 juni ordentlig skallgång inom Bjerke och Flundre härader, dervid länsman K. Belfrage häktade ej mindre än åtta personer, tre karlar och fem kvinnor. Åtskilligt af de stulna matvarorna samt garnet och klädespersedlarne anträffades å Källehult, hvarjämte å en mängd gömställen i skogen omkring påträffades en massa stulna saker af flere slag, till hvilka ägare anmält sig. Häktade blefvo nu 65-årige Andreas Roos , hans son Vilhelm Roos , 27 år och förut straffad för första resan stöld samt likaledes förut för stöld straffade f. d. bageriarbetaren K. A. Friberg från Stockholm. Såsom misstänkte för delaktighet i stölden häktades Anna Lidberg, bortåt 75 år gammal, med hvilken den äldre Roos i ett fyratiotal år sammanlefvat, ogifta döttrarne Vilhelmina Roos, 47 år, Maria Roos, 37 år, förut straffad för innehafvande af tjufgods, Vilhelminas dotter Amalia Nordström, född 1862, samt Vilhelm Roos hustru Kristina Löfskog, född 1853.
Ransakning hölls i tisdags å cellfängelset härstädes och man hade nu tillfälle att få se ett blad ur det mänskliga eländets historia. Anna Lidberg var af giktplågor så bruten att hon knappast kunde stå för sig själf, utan måste sittande öfvervara ransakningen, Vilhelm Roos’ hustru hade för några dagar sedan i fängelset framfödt barn och Amalia Nordström befann sig i mycket långt framskridet hafvandetillstånd. Maria Roos omtalade under ransakningen att hon är fästekvinna till den för en massa häststölder häktade och för fjerde resan stöld straffade f. straffången Johan Johansson Ferm, hvilken f. n. vistas under samma tak som sin trolofvade. Det är zigenareblod i Roosarne, korpsvart hår, mörka lifliga ögon och mycket mörk hy hafva de alla och de se ut att icke väja för något.
Deras senaste bedrifter synas hafva börjat sedan den ofvannämde Friberg kom till Källehult, hvilket skedde i början af juni, då han och Vilhelm Roos sammanträffat å Trollhättan. F. hade sedan följt med hem till Källehult, hvarifrån de tre männen företagit sina nattliga ströftåg i näjden. Roosarnes gamla specialitet är hästaffärer och den äldre R. har bland andra yrken äfven drifvit det, att gå omkring i bygderna och kastrera hingstar. Om stölderna hade de tre männen naturligtvis sig ingenting bekant. De bägge Roosarne gåfvo ytterst försigtiga svar och förnekade alldeles att de i sällskap med F. besökt Kongelfs marknad. Friberg deremot erkände med en viss gladlynt öppenhet att de alla tre varit i Kongelf på marknaden och supit sig fulla, men om någon stulen häst hade han ingen aning. Kvinnorna försäkrade sig alla vara fullkomligt oskyldiga. Hos dem hade påträffats några silfverklockor och en guldring, hvilka dock syntes vara ärligt åtkomna. Om allt det hopsamlade tjufgodset viste de vid ransakningen ingenting, men vid häktningen hade de uppgifvit att sakerna köpts dels af den äldre Roos och dels af Vilhelm. För öfrigt gjorde hela ransakningen med kvinnorna, i följd af det tillstånd, hvari två af dem befunno sig, ett synnerligen pinsamt intryck äfven på den, som i åratal närvarit vid ransakningar.
Rättens ordförande nedlade all möjlig möda för att locka fram en bekännelse från männen, men förgäfves; de voro oskyldiga. Ransakningen försiggick först med hvar och en af männen särskildt, så med kvinnorna i tur och ordning, så återigen med männen och slutligen med hela sällskapet. Det hela tog en tid af åtta och en half timmar i anspråk.
Efter ransakningens slut begärde åklagaren, länsman K. Belfrage, uppskof för vidare bevisnings förebringande. Kvinnorna begärde blifva försatta på fri fot, hvilket yrkande af åklagaren bestreds.
Rättens beslut blef att kvinnorna sattes på fri fot, hvaremot männen skulle i häkte kvarhållas till nästa ransakning den 10 augusti kl. 11 f. m., då äfven de kvinliga parterna hafva att vid hämtningsäfventyr inställa sig.
|
|---|
| Tidningsartikel:: | 1886-08-12. [5] | [Källa: Peder Andersson /Anbytarforumet Rötter fredagen 29 oktober 2010]
[I Tidning för Wenersborgs stad och län 1886-08-12 , s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker.]
Bjerke häradsrätt .
(Ordförande v. häradshöfd. K. Landegren.)
Roosarne undergingo i tisdags förnyad ransakning, hvilken emellertid lemnade lika liten upplysning om de mångfaldiga stölder, hvarför de med de starkaste sannolikhetsskäl äro misstänkte, som den föregående. Ransakningen med Andreas och Vilhelm Roos samt K. A. Friberg kommer säkerligen att draga ut många månader, enär de misstänkas för mångåriga stölder inom Väne härad och för ännu flere inom Flundre. Att förmå dem till afläggande af någon bekännelse synes vara nästan otänkbart.
Angående deras besök på Kongelfs marknad och hästaffärerna derstädes lemnade likväl i tisdags de tre häktade något olika uppgifter. Andreas Roos förklarade att Friberg varit med honom och Vilhelm när de gått från Källehult och till gamla Lödöse, men att han sedan fortsatt åt Göteborgshållet till, men samma afton åter påträffat dem i Kongelf, sedan han sagt sig hafva fått upplysning om att intet arbete fans att få i Göteborg. Vilhelm deremot påstod att Friberg gått från Källehult flere dagar förut, men alla voro ense om att någon häst till afsalu hade de icke haft med sig till Kongelf. De voro alla fullkomligt oksyldiga, men supit sig fulla i pepparkaksstaden, det medgåfvo de att de gjort.
Under det Roosarne och Friberg varit ute på sin stora tjufexpedition till soldaten Johannes Skatts i Jordala välförsedda visthusbod, hade de under vägen gjort ett par små afstickare och från skollärarinnan Olivia Björklund i Kobergs skolhus tillgripit en kaffekittel, ett par nycklar, åtskilliga läroböcker, en syväska, m. m. Äfven härtill nekade de naturligtvis. Hos hemmansägaren Sven Pettersson i Draget hade redan i fjor höstas tillgripits ett par grepar. Såväl en del af de från lärarinnan Björklund stulna sakerna som ock en af Sv. Petterssons grepar hade återfunnits vid husvisitationen å Källehult. Bägge desse målsägare, äfvensom Joh:s Skatt aflade ed på att de vid nämda husvisitation återfunna sakerna blifvit dem frånstulna.
De bägge Roosarne och Friberg begärde att blifva försatte på fri fot och alla de närvarande tilltalade kvinnorna yrkade slut på målet. Rätten afslog dessa yrkanden och uppsköt målet för bevisnings förebringande till den 30 dennes kl. 11 f. m.
|
|---|
| Tidningsartikel:: | 1886-11-25. [6] | [Källa:Peder Andersson /Anbytarforumet Rötter lördagen 30 oktober 2010]
[I Tidning för Wenersborgs stad och län 1886-11-25 ,s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker]
Flundre och Väne häradsrätter .
(Ordförande häradshöfding Strandmark.)
Roosarne, hvilkas bedrifter vi följt under ransakningen inför Bjerke häradsrätt, hafva, som förut omnämts, åtalats för otaliga stölder jämväl inom Flundre och Väne härader. De äro naturligtvis fortfarande oskyldiga till allt hvad som lägges dem till last. Andreas Roos har dock erkänt att han i fjor sommar tillgripit några ekstolar från Bergslagernas järnväg vid Upphärads station. I måndags företogs åter ransakning med dem. För stölderna inom Väne härads område var äfven Roosarnes kamrat K. A. Friberg tilltalad. Åklagare voro kronolänsmännen Nordström och Berggren. Från Väne härad voro ej mindre än sju målsägare närvarande och många flere finnas. Stölderna, hvilka bedrifvits inom Tunhems, Åsaka och Gerdhems socknar, hafva ägt rum dels i januari och dels i maj och juni detta år, öfverallt i förening med inbrott. Massor af linneväf, hundratals alnar, lakan, linnekläder, klädespersedlar af alla slag och matvaror hafva tillgripits. Tingssalens golf såg i måndags ut som en krämardisk och likväl voro ej alla de tillvaratagna sakerna nu företedda; en stor mängd finnes kvar å Upphärads järnvägsstation. Alla dessa saker hade tillvaratagits i och strax utom Roosarnes bostad å Källehult vid den visitation, som af kronolänsmännen Belfrage och Nordström hölls derstädes vid häktandet den 25 juni och sedan den 28 i samma månad. Tjufbandet å Källehult har tydligen bedrifvit ett plundringssystem i vidsträckt skala. Alla stölder hafva bedrifvits nattetid och genom inbrott. Att det snygga följet ej förr än nu dragits inför rätta, oaktadt det i många år bedifvit sin handtering, beror nog i främsta rummet på den skräck Roosarne förstått ingifva kringboende. Af fruktan för framtida hämd har man hällre burit sin förlust än anmält saken för polismyndigheterna. Att leda stölderna i bevis torde ock blifva svårt nog, något som tydligen framgick af ransakningen inför Bjerke häradsrätt; man har endast det faktum att hålla sig till att sakerna blifvit funna å Källehult.
Både Roosarne och Friberg sade sig aldrig förr hafva sett de nu företedda stulna sakerna och nekade till allt. Ransakningen uppsköts till den 13 december.
|
|---|
| Tidningsartikel:: | 1887-03-28. [7] | [Källa: Peder Andersson /Anbytarforumet Rötter lördagen 30 oktober 2010]
[I Tidning för Wenersborgs stad och län 1887-03-28 , s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker]
Väne häradsrätt .
(Ordförande häradshöfding Strandmark.)
Vid ransakning med Roosarne sistl. torsdag den 24 dennes vidhöll Friberg sin förut aflagda bekännelse med tillägg att han natten till den 5 juni i fjor hos O. Olsson i Fäbron stulit 6 höns och 1 tupp.
Af sex hörda vittnen hade endast ett något af vigt att berätta. Vittnet hade nämligen en dag i slutet af maj eller början af juni 1886 sett Andreas Roos den äldre tidigt en morgon komma hem med ett lastadt åkdon, hvars innehåll inbars i stugan. Detta inträffade just vid den tid då alla de åtalade stölderna begingos, hvarför vittnet misstänkt att det var tjufgods Andreas kört.
Åklagaren begärde uppskof för inkallande af några uppgifna vittnen, hvaremot Friberg anhöll att få sin dom, enär han bekänt, men då alla de åtalade med undantag af kvinnorna blifvit rekvirerade till Ale häradsrätt kunde F. ej frånskiljas. Andreas och Vilhelm Roos nekade fortfarande till allt och målet uppsköts till den 13 april, då åklagaren bör vara försedd med all sin bevisning.
Friberg är äfven rekvirerad till Stockholm för att undergå ransakning för stöld af silfverskedar från sin husbonde.
|
|---|
| Tidningsartikel:: | 1887-04-14. [8] | [Källa: Peder Andersson /Anbytarforumet Rötter lördagen 30 oktober 2010]
[I Tidning för Wenersborgs stad och län 1887-04-14 , s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker]
Väne häradsrätt .
(Ordförande häradshöfding Strandmark.)
Roosarne och Friberg dömde.
Roosarne och Friberg stodo i går åter inför häradsrätten. Åtskilliga vittnen, af hvilka två hade saker af vigt att meddela, voro instämda. Torparen J. Pihlgren i Halvorstorp och hans dotter Johanna Lovisa Pihlgren omtalade att pingstdagen i fjor, d. v. s. dagen efter det stölden i Tunhems prästgård ägt rum, V. Roos och Friberg kommit till deras bostad, der de kvarstannat hela dagen och bjudit på öl, vin och lemonad samt mot betalning fått förtäring. När de på kvällen gingo sin väg togo de med sig hvar sin väl fylda säck, hvilka de haft stående under en vagn å kärrskjulet på gården. På Pihlgrens fråga hvad de hade i säckarne svarade Vilhelm Roos att det var några höns, som de tagit i Tunhems prästgård "men om du vågar säga att vi varit i Tunhem och stulit, skär jag halsen af dig."
Friberg vidhöll sin bekännelse och medgaf att han och Vilhelm Roos på väg till Tunhems prästgård mött tre personer, af hvilka två nu voro instämda som vittnen, men det ville sig så olyckligt att det just var den tredje, som kände igen V. Roos. Erinras må att från kyrkoherden Blomqvist i Tunhem utom hönsen stulits öl, vin och saft, åtta buteljer af hvardera samt en rund karaffin innehållande lemonad. Denna senare hade V. Roos haft framme hos vittnet Pihlgren och bjudit på dess innehåll, enligt hvad såväl denne som dottern intygade.
Vilh. Roos nekade fortfarande till allt, han kom ej i håg huru länge han vistats hos vittnet Pihlgren, han hade aldrig innehaft någon karaffin af det slag, som förut omtalats. Hade aldrig varit i Tunhem vid den tiden.
Ett par vittnen intygade att de just vid de tider stölderna begingos sett Andreas Roos köra ut om morgnarne samt på aftonen återvända med lass.
Åklagaren öfverlämnade målet, yrkade ansvar å Vilhelm Roos och Friberg för andra resan stöld och å Andreas Roos för stöld, hvaremot han icke fullföljde ansvarstalan mot de kvinliga medlemmarne af familjen Roos.
Efter öfverläggning afkunnade häradsrätten utslag, hvarigenom Friberg , som erkänt att han begått sju stölder i förening med inbrott och en utan inbrott, förklarades saker till andra resan stöld , men som han äfven erkänt att han begått stölder i Stockholm förvisades han till Stockholms rådhusrätt och skall dömas af den domstol inför hvilken han sist lagföres.
Vilhelm Roos förklarades, jämlikt 3 kap. 3 § strafflagen, enär han vid brotts utförande varit Friberg behjälplig så att gärningen derigenom skett, jämväl saker till andra resan stöld .
Äfven mot Andreas Roos hade besvärande omständigheter förekommit, men han kunde likväl ej, på grund af bristande bevisning mot sitt nekande till ansvar fällas, men enär såväl han som Vilhelm åtalats för stöld inom Ale härad förevisades målet härom till häradsrätten derstädes.
Friberg och Vilhelm Roos dömdes äfven att utgifva åtskilliga ersättningar.
|
|---|
| Död: | 1891-06-01 Upphärad sn, Älvsborgs län, (P). | - vid 70 års ålder |
|---|
Noteringar
Han finns b.la. noterad här:
Källa: Magra AI:4 (1828-1835) Bild 42 / sid 70
AID: v55460.b42.s70
Källa: Magra AI:5 (1834-1844) Bild 82 / sid 153
AID: v55461.b82.s153
- notering: år 1839 Lösdrivare
Du hittar Andreas födelse (1821-01-22) i St Mellby (där Magra ingår) C:5, 1817-1850, bild 106.
Familjen hittar du i Magra [Källa AD Online]
AI:1, (1780-1814), sid 31,
AI:2, (1815-1820), sid 43,
AI:3, (1820-1828), sid 45,
AI:4, (1828-1835), sid 31,
AI:5, (1834-1844), sid 191 (Andreas noterad under Lösdrivare)
AI:6, 1844-1852, sid 251.
Källor
| [1] | Födelse o dopbok Stora Mellby 1817...50 |
| | |
| [2] | Inflyttningslängd Rommeled 1836...61 |
| | |
| [3] | Husförhör Väne-Åsaka 1853...66 Skulegård "Nybygget, Förpantning" |
| | |
| [4] | Tidning för Wenersborgs stad och län 1886-07-22 |
| | |
| [5] | Tidning för Wenersborgs stad och län 1886-08-12 |
| | |
| [6] | Tidning för Wenersborgs stad och län 1886-11-25 |
| | |
| [7] | Tidning för Wenersborgs stad och län 1887-03-28 |
| | |
| [8] | Tidning för Wenersborgs stad och län 1887-04-14 |
|